Det kallas kemikaliebelastning – den alfabetiska soppa av föroreningar som absorberas av och förorenar vår kropp. Även om vi nämnt det förut, tycker jag det är viktigt att ta en närmre titt på detta problem som faktiskt är en av anledningarna till denna blogg – att hjälpa oss leva friare från de skadliga effekterna av giftiga kemikalier.

Så vad är kemikaliebelastning?

Kemikaliebelastning är uppbyggnaden av skadliga kemikalier i vår kropp. Vi får i oss dessa kemikalier via maten vi äter, luften vi andas och vattnet vi dricker. De kommer i kontakt med vår hud genom olika tvättmedel, tvålar och andra skönhetsprodukter. Barn och husdjur kan komma i kontakt med kemikalier genom dammet som samlas på golvet. Även bebisar har kemikalier i sig som överförts från mamman i magen, och även genom bröstmjölk. Kemikaliebelastning är oundvikligt. Kemikalier är bokstavligt talat överallt, och alla har en kemikaliebelastning i någon mån. Faktum är att forskare uppskattar att det kan vara hundratals gifter i den genomsnittliga vuxna kroppen. Vissa lämnar snabbt, medans andra dröjer sig kvar i vårt blod, celler, vävnader, skelett och organ i årtionden. Kemikaliebelastning har även blivit kopplat till en rad sjukdomar och tillstånd.

Vilka är några av de värsta bovarna?

Att avgöra exakt vilka kemikalier som lurar i en person är både svårt och dyrt. Att sedan avgöra vilken kombinerad effekt dessa kemikalier har på den personens hälsa är nästintill omöjligt. Däremot kan en generell förutsägelse göras angående skadliga effekter av vissa grupper av kemikalier. Till exempel:

  • VOC:er – Lättflyktiga organiska föreningar finns i allt från parfymer till färger. Vissa flamskyddsmedel vid namn polybromerade difenyletrar (PBDE) har bevisats orsaka neurologiska och reproduktiva problem hos råttor och möss. Andra VOC:er, som bensen och formaldehyd, är klassade som mänskliga cancerogena ämnen – eller cancerframkallande kemikalier – av det amerikanska National Toxicology Program. För att reducera mängden VOC:er i ditt hem, kan du kolla in dessa växter.
  • Ftalater – Denna grupp av endokrinstörande VOC:er kan i gasform i många hushållsprodukter andas in eller samlas i damm. Även då de inte dröjer sig kvar länge i våra kroppar, har de bevisats minska hormonnivåer hos män och kopplats till hjärnutvecklingsproblem, diabetes, fetma och astma. Ftalater kan även accelerera tillväxt av vissa typer bröstcancerceller. För att reducera mängden ftalater i ditt hem bör du damma ofta och undvika produkter med ”syntetiska doftämnen”.
  • Perfluorerade kemikalier (PFC) – Finns i non stick-beläggningar och fläckavvisande. PFC har bevisats skada lever, påverka tyreoideahormoner och orsaka missbildningar och möjligen cancer hos djur. Det har även kopplats till ADHD och ökade kolesterolvärden, men även minskad fertilitet hos kvinnor och lägre spermieantal hos män. Undvik PFC genom att inte köpa mat paketerad i fett- eller vattenavvisande beläggningar, och granska etiketter på mattrengöringsmedel såväl som tätningsmedel för tegel, sten och trä.
  • Tungmetaller – Speciellt skadligt för barn, neurotoxinet kvicksilver kan ge permanenta skador på inlärning och beteende; och bly kan påverka hjärnutveckling, reducera IQ och uppmärksamhet, och öka antisocialt beteende. Exponering för bly är dessutom kopplat till blodbrist, hypertoni och försämrad njurfunktion, och är giftigt för de reproduktiva organen och immunsystemet. Undvik att använda blybaserad färg, begränsa konsumtionen av fisk och skaldjur och använd ett blyreducerande vattenfilter (speciellt om du har vattenrör i bly i ditt hem).
  • Långlivad organisk förorening (POP) – Dessa inkluderar dioxiner, PCB:er (polyklorerade bifenyler) och många typer av bekämpningsmedel, som samlas i kroppar som andas in eller konsumerar dem. De kan förflytta sig via luft, vatten och jord, och kan stanna kvar i kroppen under en lång tid. Även begränsad exponering för dem kan resultera i seriösa problem, som sterilitet och missbildningar hos bebisar. Undvik kemiska bekämpningsmedel och produkter tillverkade av PVC-plast. Elda aldrig någon form av plast, och undvik att använda plastpåsar och blekta och/eller belagda papperstallrikar.

Även då den kombinerade effekten av dessa klasser av kemikalier inte blivit brett forskat om, så kan man konstatera av de man faktiskt vet att det antagligen inte är bra alls.

Vad kan jag göra?

Att testa sig för kemikaliebelastning kan ge ett hum om vad man har för typ av kemikalier i kroppen, men det kan inte förutsäga till 100% hur kemikaliebelastningen kommer att påverka hälsan. De goda nyheterna är att det finns många saker att göra för att minska kemikaliebelastningen. Till exempel:

  • Läs etiketter på produkter du köper. Var uppmärksam på kända cancerogena eller farliga ingredienser.
  • Ät mindre bearbetad mat och en mer antioxidant-rik kost.
  • Välj ekologiska val till livsmedel som normalt kopplas till höga restnivåer av bekämpningsmedel.
  • Välj enbart fisk och skaldjur med låga halter av PCB och kvicksilver.
  • Överväg att ta en multivitamin med antioxidanter varje dag.
  • Drick enbart filtrerat vatten – i stora mängder.
  • Tillaga aldrig något i plast i mikrovågsugn.
  • Undvik syntetiska doftämnen.
  • Damma ofta.
  • Undvik skadliga kemikalier i rengöringsprodukter.
  • Besök en bastu eller ångbastu ibland för att svetta ut gifter.
  • Gör dig av med non stick-belagda köksredskap som blivit repade eller skadade.
  • Öppna fönster och vädra i ditt hem.
  • Låt din bil vädra ut dålig luft innan du stiger in på varma dagar.
  • Undvik att andas in bensinångor.